Gamla Stuga - Renovering 2014-2015

Maj - Juni 2015 - Takläggning av Gamla stuga.

I mitten av maj 2015 var det så dags att ta itu med yttertaket på Gamla stuga. Det har under många år varit i akut behov av åtgärder. Men allt tar sin tid! Och saker och ting måste tas itu med i rätt ordning. De timmerskador i väggarna, som vi åtgärdade förra året, var till stor del effekter av läckage vid de två skorstenarna. De har varit nerplockade sedan ett tjugotal år för att inte ytterligare förvärra.

Nu hade turen kommit till de omfattande takreparationerna. Vi hade förstått att vi borde ersätta 1970-talets betongpannor med enkupigt, helst gammalt, tegel. Genom en annons på Lundaskogs byalags hemsida lyckades vi få köpa ett relativt stort antal pannor, som vi aktsamt hade förvarats i olika utrymmen på gården i avvaktan på takläggning. En stor andel av teglet kommer från en gård i Lundaskog och har där täckt olika uthus. En mindre del kommer från en gård i Sjösa.

Vår kunnige timmerman Björn Björkqvist arbetade tillsammans med gårdens karlar i en intensiv takt och efter litet mer än tre veckor var taket reparerat och teglet lagt. En härlig känsla av lättnad infann sig. Nu var de mest akuta skadorna åtgärdade! Samtliga rafter är bytta, nockbrädorna är nya, oljebehandlad board som extra skydd mot läckage, ströläkt och bärläkt är helt utbytt mot nytt. Den gamla isoleringen, råghalm, ligger kvar utom i de partier där innertaket reparerats. Där har vi ersatt halmen med ett material av lin, som ska ha de egenskaper, som är viktiga i ett gammalt hus. Med väggar och tak reparerade kommer stugan att stå i många år framöver!
Den nya nockstocken passas in.



Rafterna fogades samman med dymlingar ovanpå nockstocken.



Den gamla isoleringen, råghalm, syns till höger delvis täckt av presenning. I de partier där innertaket reparerats har halmen ersatts med ett material av lin.



Tegelläggningen leddes av Björn, som med ett vant öga såg, hur pannorna skulle passas ihop för att få en god täckning.


Teglet kommer från flera olika tak och har delvis olika bredd och längd. Färgen kan också skilja sig något åt beroende på vilken leran som använts. Kalkhaltig lera ger t ex gulaktig färg. Många pannor var täckta av lav.
Rafterna fogades samman med dymlingar ovanpå nockstocken.


Teglet är på plats och så småningom får alla samma fina patina.


Om gammalt tegel. Vi hade läst två artiklar om gammalt tegel och taktegeltillverkning i Sörmlandsbygden, (Södermanlands hembygdsförbunds årsbok): ”Något om stämplar på taktegel i Södermanland”, Sven Edblad, Sörmlandsbygden 1974 ”Taktegelstämplar i Södermanland”, Stig Geber, Sörmlandsbygden 1986.

Där berättas följande om teglets historia, om tegelbruk och tegelstämplar i Sörmland. Tegeltillverkningen kom till vårt land i början av 1200-talet. Taktegel var länge en dyrbar vara, förbehållet slott och herrgårdar. Under senare delen av 1600-talet började det enkupiga teglet användas i städerna, för att ersätta eldfängda takmaterial som halm och takspån. En stor del av teglet importerades till Östersjöhamnarna. Speciellt gott anseende hade takteglet från Lübeck, som levererades med fartyg till hamnstäder, som exempelvis Stockholm och Nyköping. Därifrån spreds teglet vidare. Först mot slutet av 1800-talet började taktegel användas på landsbygden och då i första hand på de större gårdarnas mangårdsbyggnader. Teglet har sedan vandrat, dvs det har använts i fler omgångar. Vid omläggning av herrgårdstaken har teglet återanvänts till byggnader av lägre status, för att slutligen hamna på torp och uthus.

Under 1700-talet började många större herrgårdar att producera taktegel, i första hand för eget bruk men senare också för avsalu i den omgivande trakten. Mot slutet av 1800-talet hade detta utvecklats till en mindre industri. I Sörmland har funnits ett stort antal tegelbruk. Under 1880-talet var antalet som störst. Då fanns omkring ett 70-tal. De flesta var knutna till herrgårdar och ganska små. Samtliga tegelbruk är sedan 1950-talet nerlagda.

Många av tegelbruken märkte pannorna med stämplar. Dessa sattes oftast på klacken. De bestod vanligen av en till tre bokstäver, men bomärkesliknande tecken kunde också förekomma. Bokstäverna utgjorde oftast en hänvisning till tegelbrukets namn eller var en kombination av ägarens och brukets namn. Bomärken tycks mest förekomma på importerat tegel främst det som kom från Tyskland.

I båda artiklarna finns listor över de stämplar man funnit i de redovisade tegelinventeringarna i Sörmland. När vi plockade med teglet hade vi ögonen öppna för om det kunde finnas stämplar. Vi hittade några stycken, som fotograferades och som kunde identifieras med utgångspunkt från de två artiklarnas förteckningar.





FRT Fredrik Rosenhane Tista 1738-1800. Bruket anlagt före 1815 lades ned 1925.



Från Lübeck. Gamla tegelpannor, oftast från 1700-talet.




L.L. funnet i Svärta. L L (utan punkter) funnet i Råby . Tegelbruket inte känt.




C.B troligen Stjärnholm anlagt 1735 av C F Burger von Ritterslein, död 1745. Ägare 1807-1822 Wästfeldt använde annan stämpel. Nedlagt i slutet av 1800-talet.




Ej upptaget i artiklarnas förteckning.



Ej upptaget i förteckningarna. Enda märkning vi hittat på teglets ovansida.

S.S. står för Santesson Sörby, Sörby säteri ligger i Torsåkers socken. Tegelbruket är känt från 1765 nedlagt omkring 1910. Santesson arrenderade bruket i slutet av 1800-talet och drev en stor tillverkning av taktegel. År 1986 var bruket störst i Södermanland med en produktion av 114 668 taktegel. (Beskrivs i artikel i Sörmlandsbygden 1986 sid 190.)



Södermanlands Nyheter 19 maj 2015

2014

Maj

Nu återupptar vi renoveringsarbetet av gamla stuga.

Påskhelgen ägnade vi åt att hämta enkupigt tegel, sortera efter storlek och trava under tak. Tack till tegelleverantören!

Nu startar arbetet med att renovera taket i det övre rummet. Rafter skall bytas och takbräder spikas. Sedan tar vi itu med det nedre rummet.

Byggnadsantikvarien från museet har varit ute och tagit borrkärnor ur de gamla stockarna för årsringsdatering. Ska bli spännande att få veta när stockarna höggs!

Juni

Övre stugan blev klar före midsommar. Det känns skönt att taket nu är på. Nu hyvlas stockar och bräder till nedre rummet, som vi räknar med att ta itu med på allvar efter några lediga juliveckor.

September

Den övre stugan blev klar i början av sommaren.


De oförklarade benknotorna lades omsorgsfullt tillbaka i knuten där de hittades!


Byggnadsantikvarien borrar i en gammal timmerstock för dendrokronologisk datering.


Borrkärna.


Bilan hanteras nu vant.


Här borras för dymling.


Dymlingen tillverkas av en fyrkantig trälist. Kanterna putsas så att den lättare ska kunna slås i.


Dymlingen slås i stockarna.


Finputsning och sedan är stockarna orubbligt fixerade.


Timmerlagningen i nedre stugan är nästan klar. De omfattande skadorna som upptäcktes när murstocken revs är nu ett minne blott. (Se bilder från hösten 2013).


I mitten av september är också den nedre stugan klar.


Oljebehandlad masonit spikas på innan tegeltaket läggs tillbaka.


Tegeltaket på plats. Två nöjda byggare.

Gamla Stuga - Renovering 2013

Under sensommaren 2013 påbörjade vi en restauration av stugan i samarbete med Sörmlands museum och länsstyrelsen. Det första etappmålet är att åtgärda timmerstommen som är allvarligt skadad på den norra långsidan. En mindre skada i nocken samt vid grunden på den södra sidan kräver också åtgärd. (Se bilder under fliken Gamla stuga). Arbetet utförs av gårdens karlar med en erfaren timmerman i bakgrunden. Han hjälper till med upplägget av arbetet och lär också ut de gamla byggnadsteknikerna som gäller vid arbeten med hus av det här slaget. I mitten av oktober 2013 har detta hänt:


Delar av taket och den norra väggen har frilagts. Den ursprungliga taktäckningen var näver, råghalm och grästorv. Tegeltaket hade lagts ovanpå det gamla torvtaket, det senaste taket är betongpannor som lades på under 1970-talet.


Stugan är byggd i två etapper. Här ser man tydligt timmerskarven mellan den äldre delen till höger och den senare delen till vänster.


Inspektion av timmerskadorna i den övre stugan.


Vid arbetet med att frilägga de skadade delarna av ytterväggen i den nedre stugan upptäcktes ”nya” omfattande skador på mellanväggen. De hade dolts av eldstaden som nu till större delen fick plockas ned.


Allt skadat material i stockarna måste avlägsnas och ytorna huggas plana. Ett mycket tidsödande och dammigt arbete.


Väggen är renhuggen och färdig för lagning.


Timmerlagning inbegriper en rad tekniker, som vi fick hjälp att tillämpa under en hel dags handlett arbete. Här är ”vår” timmerman i färd med att klyva en stock på längden för att få en lagom stock att lägga in som lagning.


Anpassning av lagningsstocken.


De fyra nedersta stockarna har nu lagats. Lagningsstockarna fästs i de gamla stockarna med dymlingar, de runda träpluggarna som syns tydligt på bilden.


Här är det ytterväggen i den övre stugan som är på gång. Jämför bild 3 ovan.


Ett lager mossa läggs mellan stockvarven.


Nockbrädan lagas. Den hade givit vika och orsakade att nockpannorna kom ur läge med följd att vatten hade trängt in.


Ytterpanelen var upprutten längst ned vid ett väggparti.


Den skadade delen sågades bort och ersattes med ny offerbräda.


Lagat och klart!


Fynd som förbryllar! I en av knutarna i den äldre delen av stugan hittade vi ben troligen från djur, hittills oförklarade!

Arbetet fortsätter ännu ett tag under hösten. Vi vill ha taket ordentligt täckt innan vintern!

Gamla Stugan - 2012

Gamla stugan är troligen Tunas äldsta parstuga. Dess äldsta del är en enkelstuga byggd under 1600-talet. För att fastställa exakt byggår krävs en dendrokronologisk undersökning av virket i stugan

På grund av takskador togs skorstenen ner och taket lagades provisoriskt.


Framför stugan fanns tidigare en trädgårdstäppa, som kirskålen tagit över. Vi försöker nu åter odla upp landet.





Landet bjöd i år [2011] på en sprakande blomsterprakt. Stockrosorna och de ettåriga sommarblomstren blommade vackert. Vi fortsätter arbetet nästa vår.





Den nedre (östra) stugan beboddes så sent som på 1940-talet och tjänade då som både kök och bostadsrum. I ett hörn av rummet fanns tidigare en öppen spishärd. Där placerades 1912 en järnspis av David och Frida Karlsson.





På grund av takskador togs skorstenen ner och taket lagades provisoriskt.


En vacker låg dörr leder in i den övre (västra) stugan.

Under 1900-talet fanns här en ångpanna för att koka svinpotatis. Senare blev rummet tvättstuga. Av den ursprungliga bakugnen och öppna spisen finns nu grunden kvar. Rummet har en del allvarliga skador med omedelbart reparationsbehov.





Vårt långsiktiga mål med stugan är att försiktigt renovera huset till hur det såg ut under 1700 och 1800-talet.