Gamla Stuga - Renovering 2016

Återuppbyggnad av eldstaden 2016

Under 2014 hade vi tvingats riva eldstaden helt för att kunna göra omfattande lagningar av skadade timmerstockar. Nu var det dags att ge sig i kast med återuppbyggnaden. Men att hitta en murare som ville åta sig uppdraget hade hittills visat sig vara svårt. Att gårdens karlar på egen hand skulle kunna mura var inte troligt. De hade visserligen lite erfarenhet med mursleven från en kurs i putsning med kalkbruk. En annan kurs i regi av Sörmlands Museum ledde vidare. Det var en kurs i ugnsmurning under ledning av Johannes Riesterer, lerbyggare, Svenska Jordhus, numera Johannes Eld och Lera AB. Förutom att få vara med och mura en bakugn hade kursen det goda med sig att vi lyckades engagera Johannes i vårt projekt. Han klottrade ned ett kostnadsförslag på en brädbit, det kom senare på pränt i en formell offert. Nu började det bli realistiskt att kunna få eldstaden uppmurad och vi kunde lägga in en ansökan om bidrag till Länsstyrelsen i slutet av året. Vi beviljades bidrag till den tredjedel av våra kostnader. Även om vi hade önskat en större ekonomiskt stöttning för vårt kulturarbete så tackade vi ändå tacksamt ja. Och startskottet för arbetet gick! Vi bestämde tillsammans med Johannes att den 15 augusti 2016 skulle eldstaden börja återuppstå. I våra krav låg också att vi skulle kunna elda i den, sålunda att den skulle godkännas av Brandskyddsmyndigheten. En bygganmälan om eldstad och skorsten med fasadritningar och planritning lämnades också in till Nyköpings kommun. Som byggnadsantikvarisk expert anlitades som tidigare Kalle Anderberg. Kalle har varit vår rådgivare sedan vi började restaurera Gamla stuga för fem år sedan. Då arbetade han som byggnadsantikvarie på Sörmlands museum. Nu är han anställd hos Wilund arkitekter och antikvarier AB i Stockholm men fortsätter att ta uppdrag från länsstyrelsen i Sörmland. Det är otroligt värdefullt att få hans synpunkter och resonera igenom vad som ska göras och hur.


Eldstaden innan den revs.

Vi fick i uppdrag att försöka få tag på så mycket gammalt murtegel som möjligt och en hel del gråsten. Gråsten finns det gott om lite varstans på gården så det ordnade sig lätt. Gammalt murtegel var litet större problem. En del fanns kvar efter rivningen av den gamla eldstaden men det skulle definitivt inte räcka. På granngården Korpdalen fanns rester efter ett gammalt brygghus. Där fick vi samla ihop vad vi trodde var användbart. Det ökade på vårt förråd men det behövdes mycket mer. Veckan före byggstarten kom så räddningen från gården Laggartorp i grannsocknen Lunda. Där fanns en gammal murstock och eldstad som man stod i begrepp att riva. Vi fick gärna göra det jobbet och ta hand om murstenarna. Nu var tegelförrådet säkrat.

På morgonen den 15 augusti kom, som avtalat, Johannes tillsammans med sin medhjälpare Martynas från Litauen. De lastade av mängder med stora hinkar och kärl med lerbruk och redskap. Efter att ha godkänt kvalitén på murteglet vi skrapat ihop blev första åtgärden att snabbt lerklina de delar av väggarna, där eldstaden skulle vara.


Johannes lerklinar väggar och Martynas rör om lerbruket.

Därefter placerades våra hopsamlade gråstenar i botten och fixerades med lerbruk. Det gällde att få en stabil bas för första lagret av mursten. Undan för undan växte nedre delen av eldstaden fram. Redan under andra arbetsdagen var det dags att mura fast den järnställning som skulle hålla kåpan uppe. Dessförinnan hade Johannes sågat ett hål i taket för skorstenen. Han arbetade snabbt och vant! Vi, hantlangare, hade fullt upp med att sortera fram och langa in lämpligt murtegel. På tredje dagen murades kåpan och skorstenen genom taket. Skorstenen täcktes in i en presenning. En värmefläkt placerades inne i eldstaden och den varma luften passerade under några veckor ut genom skorstenen för att påskynda torkningen.


Järnställningen för kåpan är nu på plats.


Skorstenen börjar ta sin form.

Arbetet återupptogs i början av oktober och det sista varvet på botten av eldstaden murades liksom krönet på skorstenen. En järnstång, som slutgiltigt skulle stötta järnställningen, som höll upp kåpan, justerades noggrant in. Den provisoriska trästöttan lämnades kvar som extra stöd tills lerbruket har torkat ordentligt (i vår). Hela eldstaden putsades omsorgsfullt med en särskild lerblandning. Därefter packades skorstenen åter in i en presenning och varmluftfläkten sattes på under ytterligare några veckor.


Putsning av eldstaden.

Nästa moment var plåtarbeten på taket. De stora timmerskadorna som vi haft på stugan hade ju till största delen orsakats av vattenskador runt skorstenarna. Nu var det viktigt att se till att inte detta upprepades. En krage av plåt skulle monteras runt skorstensfoten och en huv skulle fästas ovanpå. Brandskyddsregler krävde också en plåt framför eldstaden som skydd mot eventuell glöd, som sprätter ut.


Alla plåtarbeten utförda av Johan Eriksson pa Nyköpings Plåt & Tak, ett företag som har 20 års erfarenhet av plåtslageribranschen.

Men var skulle vi snabbt få tag i en plåtslagare? Det kom att lösa sig på ett mycket oväntat och positivt sätt! Det visade sig att vi hade en skicklig plåtslagare i grannskapet - Johan Eriksson uppväxt i lärarbostaden vid Hulterstaskola. Johan jobbar på företaget Nyköpings Plåt & Tak. Han bor numera med sin familj i "Gamla Konsum", alltså den villa vid Tunakorset, där Tuna Konsum låg innan det brann. Han har nyligen försett sitt hus med ett elegant svart tak i plåt - vad annars! Vi kontaktade honom och snart var det bestämt att han åtog sig jobbet. Och dessutom kunde göra det ganska omgående. Han kom och tog mått för att sedan kunna bocka till plåtarna i verkstaden. Dag bestämdes för montering så att vi kunde vara med och dokumentera.

När det sedan blev dags för montering var vädret lite frostigt med snö på marken. Men så kunde det vara ibland enligt Johan - det hindrade inte arbetet. Han började med att montera kragen runt skorstensfoten. Sedan kom turen till huven ovanpå skorstenen. Allt säkrades med skruvar och ståltråd. Plåten mot skorstenen var utformad och anpassad så att vi senare skulle kunna putsa skorstenen med kalkbruk. Det är det moment som nu återstår. Men den delen kräver en längre tid med plusgrader, så det får anstå till någon gång i vår. Fram tills dess skyddar vi vår nya skorsten mot regn och snö genom att svepa in den i presenning och med en storsäck trädd över. Allt säkrat med spännband.


Johan Eriksson från Nyköpings Plåt & Tak på väg med huven.


Johan har fäst fast huven med regnskyddet ovanpå skorstenen.


Skorstensplåtarna på plats.


Skorstenen är nu skyddad mot vädrets makter fram till våren, då den ska putsas med kalkbruk.